Frövifors på 1920-talet

FRÖVIFORS 1920

Det finns 300 innevånare, varav 90 under 12 år. 1918 köps bruket av Hybinette och läggs ner, kanske beroende på att fru Hybinette hade svårt att tåla lukten. 1920 tas bruket åter i drift av ett konsortium med disponent Cedergren i spetsen. I fabriken fanns sen 1911 fyra pappersmaskiner i två tegellängor. De drivs med ångmaskiner och remdrift. I bortre längan, där PM I och PM II står, finns på övervåningen två sortersalar, en stor och en liten, där finns också holländeri och kontor.

Man producerar säckpapper, både slätt och kräppat till cement, djurfoder, sopor. Man producerar kraftpapper; oblekt, färgat, ribbat, bredrandigt till emballage. Mycket gick på export till Manchester, England där man använde det som emballage till tyg.

Årsproduktionen på de fyra maskinerna är mellan 5 000 och 7 000 ton. Det är 70 anställda. Man jobbar skift; 15 man per skift. Fabriken är stängd på helgerna.

Det är varmt, fuktigt, tungt, mörkt och bullrigt – 85 decibel. Det blir en särpräglad laganda, man jobbar så nära inpå varandra. Det utgör grunden för den goda bruksandan och det fina kamratskapet. På vintern kan det vara isigt och fruset när man ska starta igen efter helgen.

Viran är av fosforbrons, den är skör och går lätt sönder. Det blir också lätt veck och bulor i den och därmed märken i pappret.

Man har12 timmars arbetsdag. 1920 tjänar en passare 35 öre/h, en torkare 40 öre/h och en maskinförare 50 öre/h.

Följande yrken finns på bruket:

Eldare	Kokare	Maskinmästare	Smörjare
Elektriker	Kollrare	Maskinpassare	Snickare
Filare	Kusk	Murare	Sodabrännare
Förman	Limkokare	Pappersmästare	Sorterflicka
Förrådsförvaltare	Lokförare	Ramsnickare	Svarvare
Grovarbetare	Lutkokare	Reparatör	Trädgårdsmästare
Hissare	Luttappare	Salsmästare	Vedtransportör
Holländaremalare	Maskinförare
Huggare	Maskinist	Smed

1921 övergår fröviforsarna från Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet till Svenska Pappersindustriarbetareförbundet (SPIAF) och bildar avdelning 43. Fram till 1926 finns ingen rätt till ledighet, därefter får man två semesterdagar. Man har egna kläder, blåbyxor, storväst som var tjock, vantar och mössa.

Det finns en verkstadsbyggnad med bla. smedja, snickeri och måleri. Det finns ett litet pappersmagasin i trä (1910-talet). Där förvarades allt papper.1 bok = 20 el 25 ark, 1 ris = 500 ark (25 böcker) Ångpannehuset är lokstall sedan 1916.

Kraftstationen vid Nedre Fallet är nybyggt. Där finns två turbiner. Turbinsumpen och betongdammen är också nybyggda.

Från 1920-talet blev hyran 12kr/mån, fri ved och potatisland (1 rum och kök). Tidigare bodde man gratis. Man fick bidrag som täckte nästan hela hyran.Det finns många hus för arbetare: Riksbanken, Galet vänt, Lugnet, Röda Kasern, Gula byggningen, Stora Kasern med lägenheter på 1 rum och kök.

Holmen med 2 rum och kök, är mer för ingenjörer. Där finns herrgården där disponenten bor. Ad. Anderssons diversehandel har filial (från Frövi stationssamhälle) här sen början av seklet.

Stora Kasern med uthus, Granbomsstugan, Karsboda, Sjöstrandsstugan, Gethuset med bostad, Maxe-Johannas stuga, Tallbacken, Handelsboden, Koltorp med uthus, Ingenjörsvillan, 1948, 1949, Kullen, Solberga, Herrgården, Östra flygeln, Västra flygeln, Åtorp, Holmen, Hagen, Mjölnarstugan (2hus), Olanderstugan, 1821, Röda Kasern, Maxestugan, Gula byggningen, Riksbanken, Galet Vänt, Frövifors skola, Sågstugan, Fröjd torp, Herrgården – Stallbacken, (Brygghus, vedbod, svinhus…)

Skolan består av två hus (1907 och 1909), med klassrum och lärarbostad. Utedass. Barnen har med sig egen matsäck, smörgås i smörpapper. I småskolan har barnen en fröken, senare en magister. Man går 6 år i skolan. Sen är det fortsättningsskola, 6 veckor 2 år i rad.

För flickorna är det syslöjd och hushållning. För pojkarna är det träslöjd och…

Järnvägen kom till bruket 1901. Frövi är en knutpunkt, många byter tåg och passar på att äta på hotellet. Stationen blir en samlingspunkt; att stå och se på tågen gav en fläkt av den stora världen.

Under första tiden avverkade man mer virke än vad skogarna mådde väl av. Under 20-talet började man därför med skogsvård för att få återväxt. Skogsplantering och gallring blev nya inslag. Massaved flottades fram till 1923 över Råsvalen till Gusselby vid järnvägen Frövi - Ludvika. På timmervagnar transporterades den därefter ända fram till bruket. Under åren 1920-28 genomfördes bl. a. omläggning av massatvättningen, det installerandes nya ångpannor samt holländeriet utrustades med jordankvarnar. 1925 erhölls anslutning till Vattenfalls elektriska kraftnät. Detta medförde en ökad elektrifiering, som avlastade turbindriften.

Källa: Frövifors Pappersbruksmuseum.