|
| |
| Kunskap - Utrustning - Sällskap |
| 1. Var aldrig ensam på isen! |
| 2. Ha alltid med dig isdubbar och
annan säkerhetsutrustning på isen! |
| 3. Prova alltid isen med ispik om
du är osäker! |
| 4. Gå aldrig på is som du inte
är säker på att den håller! Kärnis ska vara minst 10 centimeter
tjock. |
| 5. Tänk på att ny is, våris,
snötäckt is och havsis kan vara svag! |
| 6. Lär dig var isens svaga
platser är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp,
sund, grund och vindbrunn! |
| 7. Ju högre fart du har, ju längre
ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen |
| 8. Ha alltid något mellan dig
och den nödställde, "den förlängda armen". |
| 9. Lämna aldrig barn ensamma vid
eller på isen! |
| 10. Meddela alltid var någonstans
du ska vara och när du tänker komma tillbaka! |
|
|
|
Utdelningen av cykelhjälmar till nollorna. Brandkårens
IF står bakom. 2004-05-17 |
 |
 |
 |
 |
|
Strömberg med barnen
|
Kevin Rhode
har fått en hjälm.
|
Gruppen av barn
|
|
Fakta
om cykelhjälm
Varje år dödas
närmare 70 cyklister i trafiken och
20-30 000 skadas. En femtedel av samhällets sjukvårdskostnader för
trafikolycksfall går till skadade cyklister. Skador i huvudet är
vanliga och är de allvarligaste skadorna. Nio av tio dödade
cyklister har huvudskador..
Om huvudskador
Mer än var tredje cyklist som skadas får huvudskador. För mopedåkande,
där hjälm är obligatorisk och användningen hög, får bara en
av tretton huvudskador vid en olycka. Arm- och benskador går ofta
att reparera, medan hjärnskador många gånger ger bestående
men.
Hjälmen skyddar
En cykelhjälm ska skydda mot stötar och ha en kraftfödelande förmåga,
d v s fördela kraften från ett slag mot huvudet över tillräckligt
stor yta.
Hjälm från första cykeln
Barn har tyngre huvud i förhållande till övriga kroppen än större
barn och vuxna personer. Barn kan inte liksom vuxna reflexmässigt
ta emot sig med armar och ben vid ett fall. Därför drabbas små
barn oftare av huvudskador. Det gör det särskilt viktigt att
just barn använder hjälm. Det är också en fråga om fostran.
Om barn redan från början får använda hjälm när de skjutsas,
lär de sig att hjälm och cykelåkning hör ihop.
Cykelhjälmen är ingen lekhjälm
För små barn som cyklar i kan en s k småbarnshjälm vara ett
bra alternativ. Det gröna spännet löser ut vid en viss
belastning, t ex om barnet fastnar under lek.
Prova ut en bra hjälm
En cykelhjälm ska uppfylla Konsumentverkets krav och vara märkt
"Utformad enligt Konsumentverket regler för säkerhet och
funktion hos cykelhjälmar" alternativt "CE-märkt"
(EU-godkänd).
|
|
|
På Frövidagen visar föreningar och lokala förmågor
upp sig. En tradition sedan 2003. |
|
|
|
Bilder från en övning på Väringen 2004-06-15 |
 |
 |
|
|
|
|
Larmvägar vid sjöräddning |
|
|
|
Sjöräddningen larmas i huvudsak på något av följande sätt när en människa
är, eller befaras vara, i nöd:
• Den nödställde begär hjälp via radio, telefon eller påkallar uppmärksamhet
på annat sätt.
• Ett vittne uppfattar att någon behöver hjälp.
• I övrigt att det finns farhågor för att något kan ha inträffat
och medför att sjöräddningen kontaktas.
Nödsignaler från nödställda kan sändas, dels på radio på
internationellt fastställda frekvenser som ständigt passas av sjöräddningscentralen/MRCC
och vissa andra passningsställen, dels via nödnumret 112 och SOS-central
eller optiskt med pyrotekniska hjälpmedel eller liknande. |
|
Vid en trafikolycka ska du stanna och ta reda på vad som hänt. Du bör
till exempel kontrollera hur många som är skadade, om någon sitter
fastklämd eller om det finns något utsläpp eller läckage?
Larma på rätt sätt, stanna och ta reda på vad som hänt:
- hur många är skadade?
- sitter någon fastklämd?
- har det skett något utsläpp/läckage?
- orientera dig. Var är du?
- finns det vägskylt, avtagsväg, kraftledning, vattendrag, kyrka
etc i närheten?
Ring 112, var beredd att svara på SOS-operatörens frågor:
- vad är det som har hänt?
- var har olyckan skett?
- vilket telefonnummer ringer du ifrån?
- hur många är skadade och vilken typ av skador har de?
- sitter någon fastklämd?
- vilken typ av fordon är inblandat?
- om en lastbil är inblandad ska du titta om lastbilen är märkt
med orange "farligt gods" skylt
- om olyckan skett på motorväg notera i vilken körbana och vilken
riktning bilen står
|
|
|
|
Vi har haft flera fall av soteld den senaste tiden. |
|
 |
 |
|
|
| Några råd
för att undvika soteld! |
| Kalla vinterdagar samt priset på el och olja gör
att många vill få lite extra värme genom att elda med ved. Har
du rätt utrustning och bra ved är det sällan något problem.
Men kyliga dagar när många eldar hårt är risken stor
att det kommer att inträffa tillbud och bränder på
grund av soteldar. |
|
Det här är soteld
Den som slarvar och använder fuktig ved eller pyreldar skapar en
rök med tjära som kondenserar i eldstaden och
skorstenen. Förr eller senare antänds kanske tjäran
och brinner i ett våldsamt förlopp - soteld. Den
kraftiga eldslågan i skorstenen driver upp temperaturen till
närmare 1300 grader (skorstenen tål bara cirka 350
grader). Hettan gör att gaser samt sot utvidgas så kraftigt
att skorstenen kan få sprickbildningar. Sotelden märker du när
det mullrar kraftigt i skorstenen och lågorna kan slå upp
flera meter över huset.
|
|
Soteld kan uppkomma för alla
vedeldare. Du kan minska risken för soteld så här:
- Använd bara torr ved
- Korta av upptändningsfasen genom att använda finkluven tändved
och näver. Tänd gärna med braständstickor, de brinner utan
att ge aska. Små gasolbrännare är ett bra alternativ.
- Håll spjällen öppna och låt brasan brinna ut innan du lägger
in nytt bränsle
Förbränning kräver syre
Den som har en stor kamin eller gammal panna utan
ackumulatortank kan få problem med att det blir för
varmt. Den direkta åtgärden bör då vara att minska mängden
ved! Att strypa elden är alltid olämpligt. För bästa förbränning
krävs maximal mängd syre. Ännu bättre är att ordna
värmelagring i ackumulatortank eller stenmaterial
så att du kan elda rejält och sällan.
Om du får soteld
Ring alltid 112 om du får en soteld. Räddningstjänsten
ger dig anvisningar om vad som ska göras. Eftervärmen kan göra
att eldsvåda uppstår dagen efter sotelden. Sotaren ska
kontrollera anläggningen innan du får elda igen |
|
|
Du måste själv veta vad du ska
göra Stäng
dörren om branden om det börjar brinna. Ett rum kan vara övertänt på 3–4
minuter. Det kan ta 10 minuter innan räddningstjänsten är på
plats. Då kan det vara för sent.
Röken är farligast
De flesta som omkommer i bränder dör för att de andats
in den giftiga röken. Några få andetag kan räcka. Därför ska
du ha en brandvarnare hemma. Den larmar så att du kan rädda dig själv
och andra.
Varna andra
Ropa och varna alla andra så att de också kan sätta sig i
säkerhet.
Kryp ut
Om du måste ta dig ut ur ett rum där det brinner. Kryp längs
golvet. Där är luften lättast att andas. |
Om det brinner och du inte kan släcka, lämna rummet. Stäng dörren
efter dig. Då stannar den giftiga röken kvar där inne. En stängd
dörr gör att branden får mindre luft. Då blir den mindre och får
svårare att sprida sig.
Ring 112
Larma räddningstjänsten från en säker plats. Ring 112 och tala
om vad som hänt.
Försöka släcka?
En liten brand är lättare att släcka än en stor. Har du en
brandsläckare och en brandfilt hemma kan du begränsa skadan. Försök
inte släcka om du inte är säker på du kan ta dig ut.
Vågar jag stanna i lägenheten?
Brinner det i din egen lägenhet och du inte kan släcka
ska du ta dig ut. Brinner det hos grannen ska du stanna kvar i din lägenhet.
Gå aldrig ut i ett rökfyllt trapphus. I en vanlig lägenhet klarar
golv, väggar och tak att stå emot brand i en timme. Ytterdörren
klarar 30 minuter.
Varje år omkommer människor som i panik gått ut i ett rökfyllt
trapphus. De hade överlevt om de stannat i sin lägenhet. Så kom
ihåg; Skydda dig mot röken – Stäng dörren och larma 112! |
|
|
|