Lite kulturhistoria från Näsby år 1912.

Välkommen till Frövi. Bergslagens pärla!

Frövi:

Det gamla skolhuset vid kyrkan håller nu på att försvinna från den plats där det stått i snart 70 år. Det har under dessa år gagnat kommunen, dels som skolhus, dels som hem för fattiga och nu efter flyttningen som epidemisjukhus.

Då 1842 års folkskolestadga tillkom bestämdes det, att i varje församling skulle finnas minst en skola måste också Näsby i likhet övriga församlingar låta uppföra skolhus. Emellertid hade redan förut genom den kraftfulle prosten Nils Samuel Swederus medverkan anordnats ambulatoriska skolor här och var i gårdarna och två år före folkskolestadgans utfärdande prosten Fornell väckt förslag om byggande av skolhus, ett förslag, som inte vann sockenmännens gillande.

Kom så de stränga bestämmelserna i folkskolestadgan och i samband därmed beslut om det här nämnda skolhuset, vilket beslut är i flera avseenden ganska intressant ett beslut som också visar, att motståndet inte fanns hos de makthavande utan hos folket själv.

En sammanfattning av det protokollet som hölls vid sockenstämman den 19/11 1843, kan därför belysa saken närmare. Generaladjutant Tersmeden på Hinseberg genom ryttmästare Tersmeden på Medinge till denna stämma låtit utarbeta en ritning på det skolhus, som nu efter åtskilliga överläggningar äntligen beslöts och till deputerade för detta bygge valdes generaladjutant Tersmeden, nämndeman Jan Wessman; Lia, Lars Jansson i Lövboda, Lars Erson, Lars Olsson och Anders Abrahamsson i Ullersäter.

Dessa skulle inom åtta dagar utse tjänlig plats, påkalla sockendagsverken för grundens läggande och timrets framforsling. Allt tycktes således båda gott för arbetets snara utförande. Men just vid justeringen av samma protokoll kommer hemmansägare Olof Andersson i Boängen och erbjuder sig att sälja en källarstuga för 85 riksdaler riksgäld, vilken om den inköptes och användes till upptimringen av skolhuset, skulle mycket förminska kostnaden.

Härom kunde emellertid inget beslutas varför ny stämma om detta ärende skulle utlysas inom åtta dagar. Vid denna stämma blev hela skolbyggnadsfrågan uppskjuten tillsvidare emedan den förut antagna ritningen skulle frångås i den händelse att den erbjudna källarstugan inköptes. En sak som inspektor In de Betou, först ville inhämta sin principals, generaladjutant Tersmedens mening.

Nästa stämma i frågan hölls den 28 januari 1844.

Ordföranden prosten Fornell, försäkrade att ett skolhus efter den av ryttmästare Tersmeden uppgjorda och antagna ritningen ingalunda var för stort tilltaget. Skulle däremot källarstugan inköpas bleve skolsalen för liten. Såväl generaladjutant Tersmeden som löjtnant Bergen-stråle, Medinge, meddelade att de på intet vis ville frångå den en gång antagna ritningen och yrkade på att protokollet av den 19/11 1843 skulle följas.

Då sockenmännen fick höra så bestämda yrkande från de ”maktä-gande” måste de slutligen ge vika och biträda beslutet, sedan ordföranden dessförinnan lovat att såsom fond till den blivande skolkassan 50 riksdaler riksgäld – om skolhuset byggdes efter antagna ritningar.

Emellertid tycks det inte ha blivit någon verklighen med byggandet ty den 21 april 1844 är det allmän sockenstämma med anledning av klagomål över detta. Ingen mindre än ägaren till Hinseberg hade vidtagit sådana åtgärder.

Protokollet från stämman är av stort intresse och i avskrift heter det:

”Upplästes”

Herr generaladjutanten och commendeuren Tersmedens till Landshövdinge ämbetet inlämnade besvär över att församlingen ännu ej vidtagit någon åtgärd att sätta igång byggandet av ett skolhus vilket enligt sockenstämmobeslut av den 19 november 1843 beslutades. Vilka besvär till Pastorsämbetet blivit remitterade för att på Sockenstämman höra församlingen, rörande de omständigheter, vilka fordrar närmare bestämmande för att i verket sätta, vad som i avseende å skolhusbyggnaden är beslutat, varav Pastorsämbetet anmodas , att, såsom vederbör, hålla hand. I sammanhang härmed upplästes även Herr Generaladjutant Tersmedens till dagens protokoll inlämnade anförande:

Anförande till protokollet i Sockenstämman med Näsby den 21 april: Med anledning av den enligt Pastorsämbetet utlysta sockenstämma den 21 dennes får jag till protokollet anföra:

1. Det jag yrkar att i följd av det åberopade beslutet, att timringen av huset genast börjar, nästkommande måndag den 22 dennes, vartill jag framkört timmer som för min delaktighet i huset belöper och då grundstenarna och sprängd sten nu är framskaffad genom min försorg och grunden troligen anlagd på den plats jag till byggnaden upplåtit och jämte församlingen beslutat att huset ska byggas, så yrkar jag:

2. Att de av Församlingens hemmansägare, som ej redan framkört sitt timmer, måtte åläggas, det framskaffa till nästa vecka, eller senast i början av den påföljande.

3. Det jag framkört och låtit såga allt virke till takstolar, bjälkar och läkten m. m. som till huset åtgår, ävensom har i beredskap nödigt taktegel som vid Torps tegelslageri får avhämtas.

4. Det jag föranstaltar att skickliga timmerkarlar av mina underhavande utses, som mot lega av billig arbetslön upptimrar huset med laxknutar enligt Herr Ryttmästare Tersmedens ritning och att byggnaden kommer att verkställas mot ersättning till byggmästare Nyström, som bliver ansvarig att huset enligt ritningar fullbordas.

5. Då tiden nästa år medgiver bör virke anskaffas till innanredning av huset som på våren 1845 bör påbörjas samt på sommaren full-bordas.

6. Under inga förändringar av det en gång fattade sockenstämmobeslutet frångår jag detta mitt anförande och för att utröna vilka av församlingens hemmansägare delar min åsikt så begär jag votering med upprop enligt röstlängd – på följande voteringsproposition. Den som bifaller att skolhuset enligt fastställt beslut skall byggas enligt det av J.J Tersmeden till dagens protokoll lämnade anförande, voterar ja ( då frågan om ja vinner, utan diskussion är avgjord).

7. Den ej vill, voterar nej. Vinner nej, kommer om skolhusbyggnaden framdeles att beslutas.

Stockholm den 18 april 1844 J. J. Tersmeden.

Någon votering blev ej av då alla var villiga att gå med på general Tersmedens yrkan yrkanden och erbjudanden. Vid slutet av stämman begick ordföranden den oförsiktigheten att omtala det general Tersmeden yttrat till honom enskilt. Att han (Tersmeden) ”ej skulle se på egna uppoffringar till Skolhusets varaktighet och prydnad” men detta yttrande behagade ej herr generalen utan vid protokollets justerande hade han även en reservation i ordning som lydde:

Jag har aldrig uppdragit åt ordföranden att föra min talan vid ovannämnda besluts fattande. I den händelse något yttrande av prosten skulle vara församlingen konversationsvis meddelat det jag ej skulle se på egna uppoffringar till Skolhuset varaktighet och prydnad, men som detta blivit enskilt yttrat, anser sig ordföranden ej dem i protokollet kunna upptaga.

Jag föranlåtes härigenom, i okunnighet om dessa yttrande förklara innan protokollet är justerat, det jag alldeles intet ämnar eftergiva något av vad min inlaga innehåller rörande Skolhusbyggnaden...

Mig synes som pastor bort pålysa denna vinter, om Timrets framkörning varigenom man sluppit sedan marken blivit bar genom dessa uppskov i verkställigheten att framforsla timmer till byggnaden

Stockholm den 2:a maj 1844 J. J. Tersmeden.

Sådan är historien om byggandet av Näsby sockens första skolhus. Det tjänade som en av församlingens offentliga undervisningsanstalter till i början på 1870-talet. Då hade ansetts lämpligt att uppföra ett nytt skolhus, den nuvarande egentliga kyrkskolan, som byggdes 1873-74.

Sedan den tagits i bruk blev det gamla skolhuset använt till hem för socknens fattiga. Så fortsatte det till 1800-talets slut. Då hade genom församlingens tillväxtvisat sig erforderligt av ytterligare fler skollokaler vid kyrkan.

Återigen blev det f.d. gamla skolhuset dåvarande fattighuset reparerat och omändrat till en lärosal och bostad åt en lärarinna och en städerska.

År 1908 hade barnantalet växt och behovet av fler lärosalar yppade sig blev slutligen efter åtskilliga ändrade stämmobeslut fastslaget att en ny småskola skulle byggas vid kyrkan, en byggnad som uppfördes sistliden sommar.

Det gamla förkastade skolhuset som även visat sig bristfälligt skulle nu försäljas. Men så kommer frågan om ett epidemisjukhus att bli aktuell och då beslutas, att det gamla skolhuset kan användas, flyttas och ombyggas till nämnda epidemisjukstuga. Arbetet med detta fortgår nu i det grunden delvis är lagd och inom kort kommer de gamla timmerväggarna som så många år varit ett värn omkring unga friska barnahjärtan, få bilda skydd för sjuka och svaga, vilka angripits av någon epidemi. Har det förut inom dessa väggar varit glädje, stoj, pojkaktiga upptåg och skämtstycken torde det nu därinne bli vemod och saknad. Tyst och försiktigt kommer nu stegen att trampas där, i lokaler som tidigare lek och språng förekommit.

Text kantor Rudolf Pettersson. Bearbetning av texten Sven Ivar Andersson