| Frövifors bruk eller Korsnäs Frövi som det heter nu förtiden
är ortens stora industri. Det har anor från Gustav Vasas tid. Platsen
omtalas för första gången 1558 Fröuij hamar. Vid nedre fallet låg det
en hytta, Stångjärnshammare och järnmanufakturverk för tillverkning av
olika järnämnen. Bl.a. plåt och bandjärn.
Från den tiden till i slutet av 1800talet var järnhanteringen en
huvudsysselsättning.På 1650-talet införlivades Frövifors och Hinseberg till det mäktiga
Kägleholm,
beläget på en ö i Väringen. Under grevinnan Ebba
Brahe.
Den 13 februari 1889 bildade 5st herrar Frövi Fabriks AB. Dessa
personer var Brukspatron August Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn, Kapten
Carl Hildebrant, Godsägare J.H. Lallerstedt och Brukspatron J.W. Olson.
Den 14 mars utarrenderade August Tersmeden på 25 års tid nedre fallet
till det nybildade bolaget. Där anlades Frövi trämassefabrik, med träsliperi
och såg, dessa lades ner 1916. De ersattes av den idag befintliga
kraftstationen.
Den 10 januari 1891 vid en bolagsstämma redogjorde Tersmeden för en
planerad pappersbruksanläggning. I April 1896 köpte Grosshandlare Even
Chr.Gjestvagn Frövifors och trämassefabriken för 75 000kr.
Därmed upphörde Frövi Fabriks AB sjuåriga tillvaro. Ett nytt bolag
bildades 1891 Frövifors Pappersbruks AB.
Intressenterna utgjordes av Brukspatron August
Tersmeden, Häradshövding
Benjamin Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn ,Civilingenjör Wendel Bäärnhielm
som utsågs till företagets förste disponent, samt, grosshandlare Ralph
Evers och August Röhss.
Den 7 November 1900 sålde bolaget Frövifors Pappersbruk och Frövi trämassefabrik
till kommanditbolaget J.Fenger-Krog i Göteborg.
Den 1 juni 1901 stiftades Frövifors Bruks AB av Grosshandlare Johan
Fenger-Krog och Walter Dickson, vice Häradshövding Otto Mannheimer,
kontorschefen Julius Jonasson och ingenjör Herman Wanselin. Åren 1891-92 uppfördes den första pappersmaskinen sedermera PM II.
PM I anskaffades 1901, PM III 1907 och PM IV 1911.
|
