|
Vid årsskiftet 1856-1857 var rälsläggningen mellan
Frövi och Örebro klar.
Besiktningen av banan var klar den 10 Januari 1857.
Det är den dagen som Frövis järnvägshistoria börjar på allvar då
invigs med pompa och ståt det nya stationshuset. Men först sommaren 1858
kunde det hysa första tågresenärerna. Det var en liten låg envånings
tegelbyggnad som togs i bruk. Den revs 1888 och ersattes innan dess 1871
med den nuvarande byggnaden. Det första tåget gick till "Hindricksmessomarken"
i Örebro.
Sträckan Frövi - Arboga invigs den 26 Augusti 1857.
Bandelen Frövi - Lindesberg öppnades för trafik den 16 november1871. Nu
kunde Fröviborna åka till stan och göra uppköp. De årliga marknaderna
var det lättare att besöka. Sträckan Frövi - Ludvika öppnades för trafik
1874. Bandelen Frövi - Krylbo 1898.
År 1922 användes 32 personer för trafiken i Frövi.
Under året hade man i medeltal 16 tåg per dag.
I genomsnitt 69 resande och 114 till- och frånkopplade godsvagnar
per dag. 1923 byggs nya lokstallar.
Elektrifieringen mellan Örebro och
Stockholm var klar den 9 juni 1947. I mitten av 50 talet lades det
dubbelspår till Örebro.
År 1953 användes 74 personer för trafiken i Frövi.
I medeltal 66 tåg på SJ och 40 tåg på TGOJ per dag. Under året:
25.657 sålda biljetter åt SJ och 10.627 biljetter åt TGOJ. Under året
60.141 till- och frånkopplade godsvagnar på SJ och 41.159 till- och frånkopplade
godsvagnar på TGOJ.
1990-talets stora dilemma för Frövi järnvägsstation
är Mälarbanan. Trots att det finns befintlig räls mellan Stockholm och
Frövi så väljer banverket att dra banan över det naturområde som
kallas Käglan. Vi som bor i Frövi kommer aldrig att förstå "deras
tänkande". Deras beslut fick till följd att den 5 Juni 1998 gick en epok i graven då
lämnade den siste järnvägstjänstemannen Frövi.
|
