Frövi ligger i mellersta delen av Örebro län och i sydvästra delen av Västmanland. Det utvecklades från en mindre by till att få municipalsamhällets status 1914, och blev till en köping 1955 och gick upp i Lindesbergs kommun 1971. Frövi tillhör Näsby församling och Västerås stift.

Varifrån namnet Frövi kommer ifrån tvista de lärde. En del menar att det kommer från "fruktbarhetens gud Frö". Forskare menar att det kan betyda den frodiga skogen. Meningarna går isär om tydningen av namnet Frövi. Näsby är det urgamla namnet på socknen och är fortfarande församlingens namn.

Mycket talar för att den första bebyggelsen låg i Näsbybacka området. Man har kunnat spåra odlingsrösen på denna plats alldeles i närheten av Väringen. Även det faktum att både skola och kyrka ligger där tyder på att ortens "själ" ligger där!

Samhället börjades utvecklas i takt med järnvägens utbyggnad i slutet av 1800-talet. Till det kom bl.a. hotellet år 1900, Folkets hus 1913. Den första elektriciteten kom till orten ca 1914.Vid den tidsperioden öppnade även Magnussons konditori som lades ner först i mitten av 80-talet. Även föreningslivet börjar ta fart som t.ex. Frövi IK 1920 och Pappers avd 43 1922. Ett annat historiskt år är 1918 då grundades Körbergs möbler som finns kvar än idag. Då startade även August Andersson kallad Sandal August en Sandalfabrik på Gruvgränd där det nuvarande servicehuset Tallen är beläget. Han gick så småningom över att tillverka skor. Som mest jobbade 30 man där.

På 1910 - 20-talet låg Frövi ångsåg nere vid Hinsebergsbron på den plats som det idag finns lägenheter. Axel Gombri var en av de första företagarna på orten under 20-talet. Han drev spisbrödsfabriken som låg vid Näsbygatan. Det var en modern fabrik efter dåtidens förhållande.

Det har även funnits en mindre gruva i Frövi, de sista resterna av den försvann när Bergslagsvägen byggdes. Idag minner bara namnen om den, Gruvgränd & Gruvängen. Troligtvis hade gruvan med järnhanteringen i Frövifors att göra!

Två farsoter har drabbat orten de senaste 300 åren, år 1710 avled 112 personer i pesten det var ca:1/4 av ortens befolkningen. År 1853 tog koleran 24 liv de var samtliga rallare eller järnvägsbyggare från Västergötland. En särskild kolerakyrkogård anrättades vid Hedvägen.

Som kuriosa kan väl nämnas att åtminstone en s.k. kändis har sina rötter i Frövi. Det är skådespelaren Adolf Jahr som växte upp här i början av seklet. Han var murarlärling hos sin far. Tillsammans byggde de den första skorstenen vid Frövifors. De var bosatta i Valdersmalund. Han lär ha kommit tillbaks för att besöka sin gamla skola på 40-talet och vållat lite kaos. Det var ju inte så vanligt att en "rikskändis" besökte orten.

Så här beskrivs Näsby socken 1949.

Näsby socken i Fellingsbro härad ingår i Lindes fögderi, Fellingsbro landsfiskaldistrikt och Lindes domsagas tingslag av samt är moderförsamling i Näsby och Ervalla församlingars pastorat inom Fellingsbro kontrakt av Västerås stift. Socken är känd från 1400-talets början men torde vara avsevärt äldre.