|
Järnvägen vid Vanneboda |
| Frövi blev tidigt en viktig ort för järnvägen, en
knutpunkt. Omvänt var naturligtvis järnvägen viktig för Frövi. Den
gav inte bara bra förbindelser åt alla håll: Örebro och söderut, till
Bergslagen och till Västerås och Stockholm. Den gav också många
arbetstillfällen. |
| Frövi fick ganska tidigt två järnvägsstationer, Frövi
och Vanneboda. Det berodde på att det fanns två järnvägsbolag här,
Statens Järnvägar och TGOJ, Trafik-AB Grängesberg-Oxelösunds
Järnvägar. Det var visserligen en föregångare till TGOJ som hade byggt
Frövi station, men man sålde banan Örebro-Frövi till SJ, och då
följde Frövi station med. |
| I stället byggde TGOJ omkring 1900 en ny station vid
Vanneboda. Den var viktig för malmtransporterna, som egentligen var
grunden för TGOJ. I Grängesberg och Bergslagen fanns gruvor med
järnmalm, i Oxelösund fanns ett stort järnverk. Vanneboda fick
lokstallar också. |
| Det arbetade en hel del folk vid både Vanneboda och Frövi
station. Vanneboda lär ha haft ca 40 anställda som mest. Restaurang och
hotell för resande fanns också. Det hörde till på den tiden. |
| Att det var olika bolag ledde till en del tågbyten och
väntetider. Resande mellan Örebro och Ludvika måste en tid byta tåg,
först i Frövi och sedan strax igen i Vanneboda. Även för en så kort
sträcka som Frövi - Lindesberg måste man byta tåg i Vanneboda. |
| Det var under den tiden som någon hittade på namnet
Vänteboda. Men det fanns alltså restaurang med förtäring under
väntetiden. Den var för resande, och för att få en öl där så måste
man kunna visa biljett. Men man kunde köpa en enkel Frövi - Vanneboda
för 40 öre och sedan gå tillbaka. Eller kanske gå båda vägarna och
spara biljetten till nästa gång törsten gjorde sig påmind... |
| Men förbindelserna ändrades och servicen till resande
blev bättre. På 30-talet minskade Vannebodas betydelse. Hotellet slog
igen och revs 1935. 1942 byggdes ett nytt och mindre stationshus. Det
gamla användes då som förråd men revs 1967. |
