|
Jacob Niklas Tersmeden föddes
den 18 november 1745 i Norns bruk nära Hedemora. Han var den förste i
Tersmedensläkten att bosätta sig i Frövi. Hans far var Jacob Tersmeden,
en utbildad assessor och hans mor var Magdalena Elisabeth Söderhielm.
Han blev student i Uppsala 1761
och avlade året därpå juridisk examen. Elva år senare, 1773, är han
brukspatron på Larsbo. Tio år senare, 1783, gifte han sig i Stockholm
med den 17-åriga Hedvig Wegelin. Efter ytterligare elva år, 1794,
flyttade makarna med sina fyra barn – sönerna Jacob Johan, född 1785
och Carl Reinhold, född 1789, samt döttrarna Hedvig Elisabeth, född
1790 och Maria Charlotta, född 1792 – från Larsbo till Hinseberg.
Eftersom Jacob var 21 år äldre än Hedvig gav det grund till åtskilligt
skvaller.
Jakob var brukspatron på dåvarande
Frövi bruk och Hinsebergs herrgård avsågs vara bostad åt honom. Till
att börja med var allt frid och fröjd. Jacob och Hedvig bodde i den
vackra timrade mangårdsbyggnaden på sluttningen mot Kaninholmen. Men
Jacob ville ha ett större hus och lät bygga det nya Hinseberg med 50 rum
som blev färdigt 1804. Släkttraditionen uppger att (här får man tro
lite som man vill) Hedvig inte uppskattade sin mans kostbara nybygge och därför
bodde kvar i den gamla herrgården vid Hinseberg.
En gång när hon reste till
Arboga, sammankallade Jacob sitt folk och lät i en hast riva det gamla
huset till grunden. När Hedvig återkom var byggnaden borta och hennes
man stod på trappen till det nya Hinseberg. Men Hedvig steg ej ur vagnen
utan sade åt kusken: ”Vänd och kör till Kägleholm”. Där bodde hon
sedan till sin mans död.
Som sagt får man bilda sig en
egen uppfattning om vad som hände, men i dessa historier finns en kärna
av sanning: makarna bodde åtskilda under ett antal år. Men av kyrkböckerna
framgår med all önskvärd tydlighet, att de bodde på Hinseberg i minst
22 år. 1816 flyttade Jacob, inte Hedvig, av okänd anledning till Frövi.
”Har sin fru på Hinseberg”, antecknas det i kyrkboken. Den 20
december 1821, något mer än en månad före sin död, flyttade Jacob
tillbaka till Hinseberg och sin hustru. Den 76-årige Jacob Tersmeden
avled den 26 januari 1822.
Jacob Johan Tersmeden
Jacob Niklas son, Jacob Johan
Tersmeden, är den andre ättlingen av släkten på Hinseberg. Han
genomgick officersutbildning och utnämndes till löjtnant 1808 och till
kapten året därpå under det Finska kriget. Riddare av Svärdsorden blev
Tersmeden 1814 och överstelöjtnant i armén 1815.
Vid 38 års ålder gifter sig
Johan Jacob med den 18-åriga Henriette Jeanette Augusta Adelsvärd.
Tersmeden lämnade den militära hovmannabanan, för att i stället ägna
sig åt ”en lantjunkares och bruksidkares bestyr”. Som nygift flyttade
han in på Hinseberg 1823. Vid arvskiftet 1824 tillfaller Hinseberg med Frövi
bruk Jacob Johan Tersmeden.
Hans berömmelse som godsägare
och brukspatron kunde inte mätas med vare sig faderns eller sonens.
Sentida bedömare anser att han anställde för få inspektorer men dess
fler bokhållare.
Hans äktenskapliga lycka blev
kort, 1827 föddes sonen Theodor och 1829 dottern Augusta, efter vars
barnsäng modern dog den 18 september.
Johan Jacob har lämnat efter
sig många påtagliga minnen. Vägen genom Lia, ett för den tiden
omfattande vägbygge, utfördes av honom. Likaså stod han för
installationen på Hinseberg av timklockan som på långt håll anger
vilken timma som är slagen. 1840 lät han uppföra det mycket omtalade
tornet på Kaninholmen. Enligt sägnen skulle det ha uppförts för att
hindra brytning av kopparmalm som skulle finnas på tornets nuvarande
plats. Tersmeden ville inte ha någon industri så nära inpå knutarna.
Vid kriget mot Ryssland hade han
i Finland erövrat trofékanoner, vilka man transporterade till Frövi och
baxat uppför klippan där slottet Hinseberg ligger. Skjutklara var de
alltid riktade mot det bortre landfästet för pontonbron.Han led av
rysskräck och om ryssen av någon anledning skulle förvirra sig till
trakterna av Frövi och Väringen skulle pontonbron svängas undan, som en
vindbrygga och förhindra en fientlig övergång. Kanonerna skulle sedan
sköta resten.
Dessutom hade traktens
tunnbindare fått ett livstids jobb genom att ständigt tillverka träfat
som pontonbron flöt på.
Jacob Johan Tersmeden avled den
28 november 1858 och efterträddes av sin son brukspatron Theodor
Tersmeden.
Theodor Tersmeden
1854 gifte Theodor sig med
Ulrika Charlotta Falkenber af Trystorp. Den 6 september 1855 föddes deras
son August och den 30 september avled Theodors hustru. I trettio år levde
Theodor, som blev sin ätts huvudman, änkemannens liv på Hinseberg.
Till skillnad mot sin far blev
Theodor en aktad person som jordbrukare. Hinseberg var något av en mönstergård
i Västmanland och Närke under hans tid, inte minst tack vare djurbesättningen
som var vida känd. Mariedals ladugård lät byggas av honom.
Som ägare av Frövi bruk fick
han däremot känna på exceptionella hög- och lågkonjunkturer. År 1870
avslöjade han stora planer för Frövi bruk. Det skulle bli ett centrum för
industriella anläggningar, ett valsverk för räls och hjulringar skulle
det bli eftersom sådana produkter efterfrågades i stor omfattning med
anledning av järnvägens intåg. Men de stora planerna utvecklades inte
som Theodor hoppades på. Svårare tider kom och bekymren avlöste
varandra.
Den 1 december 1885 avled
Theodor Tersmeden på Hinseberg. Hans ende son August var då en 30-årig
man. Efter att ha studerat jordbruk biträdde han sin sjuklige fader under
de sista åren av dennes levnad, vid skötseln av Hinseberg och Frövi
bruk.
August
Tersmeden
Vid Theodors död 1885 tog
August över. 1886 gifte han sig med Julie Hammarhjelm – Strokirk. De
fick tre barn: Jacob, Elisabeth och Carl Tersmeden.
Brukspatron Tersmeden blev en
betrodd man i sin hemtrakt: landstingsman, ordförande i kommunalstämman,
ledarmot av kommunalnämnden, fattigvårdstyrelsen och skolrådet i Frövi.
Han omtalades allmänt som en rättrådig och hjälpsam man, vars förhållande
till godset var det allra bästa. Hans minne som passionerad jägare lever
kvar.
Men August Tersmedens ekonomiska
ställning försämrades. Han betvingades belåna Hinseberg och sälja det
tidigare utarrenderade Frövifors och försöka få fram pengar ur Kägleholms
väldiga tidigare aldrig avverkade skogar.
Augusts fader, Theodor, hade dött
i sockersjuka och då han själv angreps av sjukdomen, som vid denna tid
ansågs obotlig, tärde detta på hans nervsystem. Dödsbudet kom dock
ganska oväntat. Endast 53 år gammal avled brukspatron August Tersmeden
den 17 januari 1909 i Stockholm, dit han rest för att genomgå läkarbehandling.
Han jordfästes den 23 januari i
Näsby kyrka. Kyrkan var fylld till sin sista plats och blomsterskörden
var rik. Säkerligen stod det klart för många att den gamla goda tiden
var tillända, att det var orten oåterkalleligen sista brukspatron som fördes
till graven.
Han blev alltså den sista Tersmeden på Hinseberg. Under hans tid
nerlades järnbruket och de nya anläggningarna för trämasse- och
pappersindustri tillkom i dess ställe. Vid August Tersmedens död 1909
hade alltså banden mellan Hinseberg och Frövi bruk upplösts. |
