|
Likt en fågel Fenix steg en gång
stationssamhället Vanneboda fram ur skogsbygden. Där året innan funnits
en liten stuga fanns 1901 ett fungerande samhälle med diversehandel, bagarbod, folkets hus, stationshus, järnvägsrestaurang, hotell ja till
och med en arrest samt ett 10-tal bostadshus.
Förvandlingen var enorm. Som mest jobbade ett 30-tal
personer vid järnvägen. Drygt 25 år varade storhetstiden. Nya tider och
effektivare metoder gjorde storstationen Vanneboda överflödig.
Vanneboda växte alltså fram ur ingenting. Orsaken?
Jo, Köping - Hults järnväg hade överlåtit sträckan Frövi - Örebro
till SJ. Det medförde att Frövi - Ludvika järnväg måste bygga en
slutstation för sina tåg. Man hade inte tillgång till bangården i Frövi
på samma villkor som tidigare.
Enda lösningen på problemet var ett "bispår"
från Röjen ned till Vanneboda, där således fr o m 23 juli 1901 anknöt
till Köping - Hults järnväg.
Sin stora betydelse hade således Vanneboda för
malmtrafiken samt för godstrafiken till och från Bergslagen. Trafiken Frövi
- Ludvika var omfattande c:a 300 godsvagnar per dygn växlades i
Vanneboda. Därtill kom trafiken från Örebro. Totalt hade stationen år
1901 ett 30-tal ordinarie tåg per dygn.
Bilden av det lilla stationssamhället Vanneboda vid
sekelskiftet vore inte fullständigt om man inte påpekade järnvägshotellet
och dess betydelse.
Tågbyte betydde vid sekelskiftet att vänta på tåg.
Ibland också att övernatta i väntan på nästa tågförbindelse. (Därför
kallades Vanneboda ofta för "Vänteboda" i folkmun.) Därtill
behövdes en hotellrörelse, som kom att sätta sin prägel på det lilla
samhällets kvällsliv.
Efter glansperioden kom så avvecklingens år. Tiden hade rusat Vanneboda
förbi. I slutet av 20-talet var en avveckling oundviklig. De första åren
på 30-talet medförde, att flera bostadshus monterades ned efter att stått
tomma en tid. Järnvägshotellet revs sedan underlaget för dess
verksamhet försvunnit. Det ståtliga stationshuset revs våren 1967 och
epoken Vanneboda var definitivt slut!
|
