Välkommen till Frövi. Bergslagens pärla!

Index
Affischer
Annonser
Dikten
Forna företag
Fotografier
Frövipriset
Frövitravet
Källor
Mineralvatten
Mynt
Månadens bild
Samhället
Skoindustrin
Sången
Sökmotor
Tekakor
Gästbok -2004
Gästbok 2004-
Länkar

Vanneboda 1904

I häftet "Våra bygder" från 1904 stod följande att läsa om Vanneboda.

Frövi-Ludvika Järnväg har sedan sedan den 1 maj 1901 en annan sydlig hufvudslutpunkt än den, som ännu delvis ger järnvägen dess namn. I och med det staten öfvertog sträckan Örebro-Frövi af Köping-Hults järnväg blef ej Frövi station på samma vilkor som förut tillgänglig för Frövi-Ludvika järnvägens stora malmtransport.

Den senare järnvägen beslöt då bygga en en egen station vid Köping-Frövibanan. Mark inköptes af nämndeman j Johansson i Vanneboda, och redan på föråret 1901 var det aflänkande bispåret från hufvudbanan ned till denna plats färdig, stationshuset bygt och allt i ordning för trafik.

Den nya stationen fick namn af de ägor på hvilka den lades, Vanneboda. Den intog Frövis gamla plats som slutpunkt för järnvägen - som bekant berör å Frövi-Ludvika banan dagligen endast ett tåg i vardera riktningen den senare stationen. Detta förhållande  har dock vållat en del svårigheter för trafikanter. då därigenom för järnvägen skapats tvänne med hvarandra alternerande sydliga ändstationer. 

Detta obehag torde dock inom den närmaste framtiden komma att försvinna genom Frövis fullkomliga slopande som slutpunkt för banan - helt säkert till stor belåtenhet för alla med nuvarande trafikordning ej vanda resande. Alltnog, Vanneboda är redan nu Frövi-Ludvika järnvägs hufvudslutpunkt i söder.

Omramad af skog på alla håll, synes stationen ligga midt i en ödebygd, i själfva värket straxt nedanför nedanför densamma - ehuru skymd bort af skogen - breder sig Väringens vatten, kransadt af herr och bondgårdar.

För den kringliggande bygden är stationen af föga betydelse - därtill äro landsvägsförbindelserna för dåliga och Frövi för nära liggande; sin betydelse har stationen genom den stora godstrafiken och karaktär af slutpunkt för banan.

300 vagnar gå dagligen från och till Ludvika, förutom den stora genomgångstrafiken å sträckan Köping-Frövi, de ordinarie bantågens antal är i allt 30, hvartill komma alla tillfälliga tågturer - dessa siffror kunna i någon mån ge en föreställning om att personalen på denna plats har tillräckligt med arbete och stundom sträfsamt nog.

Omlastningar m.fl. göromål kräfva vid en ändstation större tid än hvad fallet är vid stationerna efter linjen. Följden är att vid Vannebodastationen samlats en ej så liten personal - inräknadt inspektor och fyra skrivare äro ett 40-tal personer här anställda i järnvägens tjänst.

Så har, där för några få år sedan endast en liten stuga stod på stationsområdet, nu vid detsamma uppväxt ett litet samhälle på ett 100-tal personer. Nästan samtliga dessa äro omedelbart eller medelbart knutna vid järnvägen, stationskarlar, putsare, bromsare etc., med familjer. En handelsbod och bageriaffär kunna uppföras på yrkesregistret - för att nu ej tala om restauranten till de resandes tjänst.

En hel liten gata af på enskilt initiativ uppföra hus flankerar stationshuset å ena sidan medan å den andra ligger ett af järnvägen uppfört boningshus, där en del af dess personal logerar, samt lokomotivstallet.